Klimatuppföljning

Örebro kommun står för en stor del av utsläppen inom detta område. Kommunen äger majoriteten av koncernens fordonsflotta och står också för den största drivmedelsförbrukningen. Omställningen av fordonsflottan pågår, men tillgången till laddinfrastruktur är fortfarande en utmaning som behöver hanteras för att möjliggöra en ökad elektrifiering.

Det finns samtidigt en inbyggd tröghet i omställningen, eftersom fordon behöver användas under flera år innan de byts ut. Det gör att effekterna av fordonsriktlinjerna ännu inte syns fullt ut. Av de fyra mål som finns till 2025 är det i dagsläget endast ett som har uppnåtts (fossilfria arbetsfordon).

Det finns också ett tydligt glapp mellan möjligheten att tanka biodiesel och att det faktiskt görs i praktiken. Måluppfyllelsen kring fossilfrihet skulle kunna öka avsevärt om användningen av biodiesel ökade.

Omställningen påverkas i hög grad av marknadens utbud, både vad gäller tillgängliga fordon och deras funktion och pris. Samtidigt sker utvecklingen snabbt. Kommunen har en viktig roll som förebild i denna omställning, inte minst eftersom transporter utgör den största källan till klimatutsläpp inom det geografiska området.

Slutligen saknas det i stor utsträckning uppföljning av flera upphandlade transport- och entreprenadtjänster, dessa står sannolikt för betydande utsläpp.

Örebro kommun och ÖBO står för majoriteten av utsläppen inom energiområdet, där utsläppen framförallt kommer från användning av fjärrvärme och el.

Den faktiska förbrukningen av både fjärrvärme och el är något lägre än 2024, samtidigt som klimatutsläppen har minskat avsevärt. Det beror främst på att mindre fossilt bränsle har använts i fjärrvärmeverket under 2025.

Elproduktionen är fortsatt högre än den totala elanvändningen. Den installerade effekten av solkraft ökar stadigt, medan vindkraften har minskat något till följd av att två vindparker där ÖBO äger andelar har sålts. Från och med i år synliggörs även kommunens biogasproduktion. Under 2025 gick cirka 7 procent av biogasproduktionen till spillo, medan resterande del gick till industrin för att ersätta fossila bränslen samt till tankstationer för drivmedel.

När det gäller utvecklingen mot målen i klimatstrategin har de flesta indikatorer en positiv trend. Ett undantag är elvärme per kvadratmeter Atemp i byggnader, som visar en negativ utveckling. Detta beror på att flygplatsens elvärme numera ingår i uppföljningen och den har en relativ hög användning fördelat på ytan. Om man i stället enbart ser till fastighetsel är trenden positiv för koncernen. Pågående nybyggnationer inom koncernen skapar också potential för lägre energianvändning per kvadratmeter jämfört med äldre byggnader av samma typ.

Fjärrvärmeanvändningen per kvadratmeter Atemp har varit relativt oförändrad sedan 2022, men minskade något mellan 2024 och 2025. Dessutom har utsläpp av metan och lustgas från reningsverket lagts till i uppföljningen, och dessa står för cirka en tredjedel av utsläppen inom energiområdet.

Inom byggnation kommer utsläppen från färdiga nybyggnationer och ombyggnationer, samt från byggande av bilvägar och gång- och cykelvägar. Från och med i år ingår även utsläpp från förnyelse av ledningsnät inom VA (vatten och avlopp) i uppföljningen.

Utsläppen från byggnation har minskat jämfört med föregående år, vilket främst beror på att färre projekt avslutades under 2025. Ett projekts klimatavtryck räknas först när det är färdigställt, vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån förändringar mellan enskilda år. Samtidigt är ledtiderna inom byggnation långa – från planering till färdig byggnad – vilket gör att effekterna av beslut och mål ännu inte fullt ut syns.

Ny- och ombyggnation av flerbostadshus inom ÖBO står för de största utsläppen inom området. Uppföljningen baseras i dagsläget på schabloner, vilket innebär en viss osäkerhet i resultaten.

Det finns ett behov av att utveckla indikatorer, bland annat genom att fördela utsläppen per byggd yta. Även indikatorer för anläggningsprojekt behöver tas fram. För att möjliggöra detta krävs att klimatberäkningar genomförs på projektnivå.

Det pågår ett arbete inom de kommunala fastighetsbolagen för att förbättra uppföljningen på projektnivå, vilket är ett steg i rätt riktning. Futurum har kommit långt i sitt arbete med klimatberäkningar. Samverkan inom koncernen utvecklas positivt, där kunskaps- och erfarenhetsutbyte är centrala delar.

Samtidigt saknas fortfarande stora mängder data för uppföljning inom infrastruktur och anläggningar, där utsläppen sannolikt är betydande. Det saknas även uppföljning av ombyggnation och underhåll för bilvägar samt gång- och cykelbanor. Genom att utveckla kravställningen i upphandlingar kan bättre förutsättningar skapas för att minska utsläppen i genomförandeskedet.

Klimatutsläppen från livsmedel utgörs av Örebro kommuns livsmedelsinköp och kommer främst från inköp av kött och mejeriprodukter. De var något lägre år 2025 än 2024. Den positiva utvecklingen kan bero på tydligare krav vid upphandling och ett fortsatt arbete med mer klimatsmarta menyer.

Andelen ekologiska livsmedel, mätt i kronor, har ökat stadigt sedan 2008 men minskat något de senaste åren. De främsta orsakerna bedöms vara minskad tillgång, höga priser och ett ansträngt ekonomiskt läge. Andelen livsmedel med ursprung från Sverige har ökat något jämfört med 2024, men är fortfarande lägre än under 2022 och 2023. Det bör samtidigt noteras att kommunen bytte livsmedelsuppföljningssystem under 2024. Det nya systemet bygger på en annan metod för datainsamling, och det har förekommit – och förekommer fortfarande – vissa felaktigheter. Detta kan bidra till att förklara skillnader mellan åren. Sammantaget finns ett fortsatt behov av utvecklingsarbete för att säkerställa en mer kvalitetssäker uppföljning.

Inom området konsumtion finns i dagsläget uppföljning av inköpta IT-produkter, vissa möbelinköp samt delar av bolagens materialinköp.

Bolagens materialinköp står för den största delen av utsläppen. Uppföljningen från materialinköp inkluderar pågående investeringsprojekt, planerat underhåll samt olika typer av reparationer.

Även inköp av datorer står för en stor del av utsläppen. De har minskat de senaste åren, bland annat för att fler verksamheter återanvänder datorer.

Antalet nyinköp varierar mellan åren beroende på när datorernas garantitid löper ut. Många administrativa datorer återanvänds, främst inom skolan, vilket har minskat behovet av nya elevdatorer. Återbruket utvecklas kontinuerligt och förväntas bidra till ytterligare utsläppsminskningar. Den exakta livslängden är dock svår att följa upp när datorer byter verksamhet.

Utsläppen från dockningsstationer är relativt låga, eftersom skärmar med inbyggd dockningsfunktion numera köps in. Ett centralt ägande och en samlad administration av datorer, skärmar och dockningsstationer skapar goda förutsättningar för att förlänga användningstiden och minska onödiga nyinköp. Enligt den digitala agendan finns ambitionen att införa motsvarande hantering även för annan hårdvara.

Utsläppen från möbelinköp har minskat något, men det är svårt att dra säkra slutsatser eftersom uppföljningen i nuläget endast omfattar en leverantör. Ett pågående arbete med internt möbelåterbruk har potential att minska behovet av nyinköp framöver.

Kollagret i kommunens egen skog ökade under 2025. Ökningen beror dels på nettokolinlagring i befintlig skog (tillväxt minus avverkning), dels på att kommunen har förvärvat mark med ett redan befintligt kollager. Nettokolinlagringen under året motsvarar cirka 30 procent av kommunkoncernens totala utsläpp under 2025, baserat på tillgängliga data.

Prognosen för den årliga inlagringen i kommunens skog pekar på en successiv ökning fram till omkring 2050. Skogen har därmed en viktig roll som kolsänka i arbetet med att nå kommunens klimatmål.

Samtidigt finns en utmaning i att det fortfarande finns förväntningar på intäkter från skogen i kommunens budget.

De fokusområden som stod för störst utsläpp inom kommunkoncernen 2024 var energi och byggnation. Av det vi idag mäter minskade de totala utsläppet något mellan 2023 och 2024.

Transporter och mobilitet

Utsläppen från kommunens transporter är relativt oförändrade med utsläpp framför allt från drivmedelsanvändning och inköp av nya fordon. Det pågår en successiv omställning till en fossilfri fordonsflotta i kommunkoncernen. Tillgång till laddinfrastruktur är en utmaning som behöver hanteras för att möjliggöra fler elbilar. Det finns dock en tröghet i omställningen eftersom fordon används ett visst antal år innan de byts ut.

Energi

Inom energi står utsläppen från fjärrvärmeanvändning för ungefär två tredjedelar och elanvändning för ungefär en tredjedel. Användningen av fjärrvärme är relativt oförändrad men klimatvärdet är högre för 2024 vilket innebär att varje kilowattimme genererade mer utsläpp 2024 jämfört med 2023. Fortsatt dialog med det lokala fjärrvärmebolaget kring fjärrvärmens klimatpåverkan är viktig.

Elanvändningen har däremot minskat vilket delvis beror på fortsatt arbete med energieffektivisering men även på att flera stora energianvändare inom kommunen har avvecklats. Dessutom ligger kommunkoncernen långt fram i användandet av smart teknik vilket bidrar till en effektivare energianvändning. Kommunkoncernens produktion av el är högre än elanvändningen och produktionen består främst av vindkraft samt en mindre andel solkraft.

Byggnation

Inom byggnation kommer utsläppen från slutförda ny- och ombyggnadsprojekt samt byggnation av bilvägar och gång- och cykelvägar. Dock saknas det uppgifter om utsläpp från flera infrastrukturprojekt. Ambitionen är att kunna komplettera med ytterligare data i kommande rapporter.

Utsläppen från byggnation minskade 2024 jämfört med 2023, det beror främst på att det var färre byggprojekt som slutfördes under året. Klimatutsläpp från byggprojekt räknas det år det slutförs. Genom att utveckla kravställningen i upphandlingar skapas bättre förutsättningar för minskade utsläpp under genomförandet av bygg- och infrastruktur­projekt.

Livsmedel och jordbruk

Utsläppen från livsmedel kommer framför allt ifrån inköp av kött och mejeriprodukter. I dagsläget finns ingen uppdaterad siffra för utsläppen från kommunens livsmedelsinköp år 2024, vilket beror på byte av livsmedels­uppföljningssystem. Klimatutsläppen 2024 har därför preliminärt fått samma värde som för 2023, vilket gör att vi ännu inte kan säga något om förändringen i utsläpp mellan 2023 och 2024.

Generellt kan sägas att klimatbelastningen per kilo inköpta livsmedel har minskat betydligt under de senaste tio åren. Det beror framförallt på en tydlighet i upphandlingen som styr inköpen mot klimatsmarta val samt på ett långsiktigt och systematiskt arbete med anpassning av menyer. ​

Andelen ekologiska livsmedel har ökat stadigt sedan 2008 men andelen har sjunkit de senaste åren. Det bedöms delvis bero på ökade priser och minskad tillgång på ekologiska produkter.

Konsumtion och avfall

Inom övrig konsumtion finns i dagsläget endast uppföljning av inköpta IT-produkter, till exempel datorer, skärmar och mobiltelefoner. Utsläppen inom detta område kommer till största del från nyinköp av datorer inom Örebro kommun, dels administrativa datorer som används av kommunpersonal, dels elevdatorer.

Antal nyinköp av administrativa datorer varierar mycket från år till år eftersom det beror på när datorerna uppnår den avtalade livslängden på 4 år. Flera av dessa datorer återanvänds sedan inom skolverksamheterna vilket gör att nyinköpen av elevdatorer har minskat. Detta samarbete utvecklas och förbättras kontinuerligt vilket väntas leda till ytterligare utsläppsminskningar.

Kolinlagring

Kolförrådet i kommunens egen skog ökade under 2024. Den årliga kolinlagringen motsvarar ungefär 30 procent av de utsläpp som rapporterades inom kommunkoncernen 2024. Prognosen för den årliga inlagringen pekar på en successiv ökning fram till ca år 2050.