Kommunens beredskap för kris och krig

Örebro kommun ansvarar för att viktig samhällsservice fungerar både i vardagen och vid olika typer av samhällsstörningar.

Kommunens ansvar vid kris

Kommunens primära ansvar är att fullfölja den ordinarie verksamheten så långt det är möjligt, utifrån förutsättningarna och det som inträffat. Målet med arbetet är att få så korta avbrott som möjligt i samhällsviktiga funktioner och att samtidigt skapa förutsättningar för människor och verksamheter i kommunen att hantera den uppkomna situationen.

Om en kris inträffar börjar Örebro kommuns krisledning snabbt arbeta tillsammans med andra aktörer för att hantera händelsen så bra som möjligt och försöka minska konsekvenserna. Hur arbetet ska gå till finns beskrivet i Örebro kommuns krisledningsplan Pdf, 372.4 kB. (Pdf, 372.4 kB).

En kris inom Örebro kommun ska så långt det är möjligt hanteras av den förvaltning som drabbats.

Riskbedömning

Örebro kommun förbereder sig för kriser bland annat genom att analysera vilka risker som är kända i kommunen. Riskerna sammanställs i kommunens Risk- och sårbarhetsanalys Pdf, 6.5 MB. (Pdf, 6.5 MB).

Följande typhändelser har värderats högst i Risk- och sårbarhetsanalysen:

• Översvämning
• Farligt gods
• Brand i särskilda objekt
• Kärnteknisk olycka
• Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem
• Störningar i drivmedelsförsörjningen
• Hot och pågående dödligt våld
• Terrorism och våldsbejakande extremism
• Subversiv verksamhet
• IT-attacker

Räddningstjänst vid olyckor

Varje kommun ska ansvara för räddningstjänst (i de fall det inte är statlig räddningstjänst). Nerikes Brandkår ansvarar för att hantera och leda räddningsinsatserna i Örebro kommun vid en sådan situation. Beroende på vad som inträffat kan andra aktörer i samhället bistå räddningstjänsten med resurser.

Hur kommunen jobbar med olika typer av samhällsstörningar

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet handlar om funktioner och tjänster som behövs för att samhället ska kunna fungera vid en kris. Läs mer om samhällsviktig verksamhet.

Kommunen är en del av det civila försvaret

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

• värna civilbefolkningen
• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
• upprätthålla en nödvändig försörjning
• bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
• upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
• bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
• med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Natomedlemskap

Sedan den 7 mars 2024 är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Det innebär att vi deltar fullt ut i Natos verksamhet och beslutsfattande. Natomedlemskapet bidrar till säkerhet och stabilitet i Sveriges närområde och i Europa. Det betyder också att vi står upp för alliansens värdegemenskap som är frihet, demokrati och rättsstatens principer.

Natomedlemskapet är en angelägenhet för hela samhället och en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret, det vill säga det militära och det civila försvaret. I detta arbete har även den enskilde, civilsamhället och näringslivet avgörande roller.

Värt att veta om Nato – information på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.