Gå till innehåll
Sök
meny

Så styrs Örebro kommun

Kommunen är en politisk styrd organisation där förvaltningar arbetar på uppdrag av den politiska ledningen. Under mandatperioden 2023–2026 styr Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Kommunens tre huvudsakliga uppdrag

Servicegivare

Kommunen ska erbjuda välfärd, service och tjänster av god kvalitet till kommunens invånare i livets olika skeden.

Samhällsutvecklare

Kommunen ska ta en ledande roll i arbetet med att utveckla Örebro och Örebroregionen i samverkan med andra aktörer – stärka kommunens varumärke för att understödja hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och därmed en stärkt välfärd.

Demokratibärare

Kommunen ska säkra insyn och rättssäkerhet för alla medborgare så att förtroendet för kommunen är fortsatt högt och demokratin värnas. Ge de förtroendevalda rätt förutsättningar att utöva sitt förtroendeuppdrag.

Styrmodell

Örebro kommuns Program för hållbar utveckling är politiskt beslutat och visar hur Örebro kommun ska utvecklas hållbart till år 2030 och 2050. Programmet för hållbar utveckling utgör tillsammans med Översiktsplanen och den årliga övergripande strategi och budget (ÖSB) grunden för styrningen i kommunen.

De strategiska områdena är:

  • Lärande, utbildning och arbetsmarknad.
  • Ett tryggt Örebro genom hela livet.
  • Ett hållbart och växande Örebro.
  • Näringsliv, tillväxt, civilsamhälle och kultur.

Uppföljning sker övergripande i kommunens årsredovisning.

Att stärka kommunens hållbara utveckling kan ge effekter på många områden och ge en förbättrad livskvalitet för invånarna samtidigt som stadens attraktionskraft och motståndskraft för framtida utmaningar ökar.

Mer information om styrmodellen finns i Styrmodell – Så fungerar styrning och uppföljning i Örebro kommun. pdf, 325.1 kB.

Planeringsförutsättningar

Varje år tar förvaltningen fram planeringsförutsättningar som ett underlag till politikerna i arbetet med Övergripande strategi och budget. Här beskrivs händelser från omvärlden som påverkar samt kommunövergripande utmaningar och förutsättningar. Det är komplexa utmaningar som kräver både helhetssyn och samarbete för att skapa långsiktiga hållbara lösningar.

Omvärldsanalys

Genom en omvärldsanalys med spaning mot 2035 har ett antal huvudsakliga trender identifierats som kommer att vara centrala för kommunens framtida planering och beslut.

Örebro kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som sträcker sig tio år framåt i tiden. Befolkningsprognosen utgår från de senaste årens befolkningsutveckling och baserat på historiken görs antaganden om antalet födda, döda, in- och utflyttade i framtiden.

Kommunens befolkningsprognoser är allmänt förenade med störst osäkerhet i de åldersgrupper som vid prognosens tillkomst ännu inte är födda och i åldrarna 19–30 år där flyttbenägenheten är som störst. Generellt gäller att osäkerheten i prognosen ökar över tid.

Den senaste befolkningsprognosen beräknades i mars 2026 och avser perioden 2026–2035.

Förskola, 1–5 år

Antalet barn i förskoleåldrarna har minskat sedan 2019 och beräknas på kort sikt fortsatt minska för att öka mot slutet av prognosperioden. Jämfört med 2025 väntas 1–5-åringarna öka med 155 barn (2 procent) till 2035. Antalet yngre förskolebarn (1–3 år) väntas på tio års sikt öka med 436 (9 procent) och antalet äldre förskolebarn (4–5 år) väntas minska med 280 (8 procent).

Graf som visar folkmängd i åldersgrupperna 1–3 år och 4–5 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Folkmängd i åldersgrupperna 1–3 år och 4–5 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Grundskola, 6–15 år

Antalet barn i grundskoleåldrarna (6–15 år) förväntas minska med cirka 2 900 de kommande tio åren, vilket motsvarar en minskning med 15 procent. De yngsta av dessa, 6–9-åringarna, väntas minska med knappt 1 100 personer (15 procent). Även åldersgrupperna 10–12 år och 13–15 år väntas minska, med knappt 1 100 respektive 691 personer fram till 2035. I andelar motsvarar det minskningar på 19 respektive 12 procent.

Graf som visar folkmängd i åldersgrupperna 6–9 år, 10–12 år och 13–15 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Folkmängd i åldersgrupperna 6–9 år, 10–12 år och 13–15 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Gymnasieskola, 16–18 år

Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna (16–18 år) har ökat sedan 2016 och förväntas fortsatt öka de närmaste åren för att därefter minska mot slutet av prognosperioden. Jämfört med 2025 väntas gruppen minska med 210 personer, eller 4 procent, till 2035.

Graf som visar folkmängd i åldersgruppen 16–18 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Folkmängd i åldersgruppen 16–18 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

65 år och äldre

Antalet personer 65 år och äldre beräknas öka med drygt 4 700 mellan 2025 och 2035, vilket motsvarar en ökning med 15 procent. De yngsta av dessa, 65–74-åringarna, har minskat i antal de senaste åren men förväntas öka samtliga prognosår, med nära 2 300 personer eller 16 procent till 2035. Åldersgruppen 75–84 år väntas minska med 416 personer eller 3 procent, medan antalet personer 85 år och äldre väntas öka med knappt 2 900, eller 70 procent.

Den stora gruppen födda under 1940-talet kommer under prognosperioden upp i åldrarna 85 år och äldre och bidrar till den förväntade ökningen i den äldsta åldersgruppen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men för en så pass kort tidshorisont som tio år påverkas prognosen ganska lite av nedgången i dödlighet.

Graf som visar folkmängd i åldersgrupperna 65–74 år, 75–84 år och 85 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Folkmängd i åldersgrupperna 65–74 år, 75–84 år och 85 år 1994–2025 samt prognos 2026–2035.

Läs mer om kommunens befolkningsprognoser.

Över tid har det blivit bättre för de flesta i Örebro kommun men samtidigt blir skillnaderna större mellan människor och många lämnas utanför utvecklingen generellt.

Förutsättningarna för ett gott liv skiljer sig också mellan olika geografiska områden men också mellan olika grupper i befolkningen.

Klimatförändringarna märks av genom till exempel översvämningar och värmeböljor. Prioriteringar behöver göras avseende klimatinvesteringar för minskade utsläpp och klimatanpassning samt säkerställa samhällsviktiga funktioner.

Digitaliseringen har en potential att revolutionera hur kommunen arbetar. Rätt nyttjad kan tekniken hjälpa kommunen att erbjuda välfärd till en större målgrupp med färre medarbetare.

Läs om hur kommunen arbetar med digitalisering.

Det demokratiska systemet utmanas av hot och hat, både globalt, nationellt och lokalt. På lång sikt utmanar det tilliten till demokratin. Desinformation sprids där etablerad kunskap och fakta ifrågasätts. I valet 2022 gick deltagandet i kommunvalet ner för första gången sedan 1998.

Välfärdsbrottslighet innebär utmaningar för vårt demokratiska system. Brottsligheten handlar till exempel om bidragsfusk, bedrägerier och otillåten påverkan av tjänstepersoner och politiker.

Läs om kommunens brottsförebyggande arbete.

Mer information

På sidan Så fungerar kommunen kan du lära dig mer om vad en kommun gör, vilka ansvarsområden som finns med mera.

Senast uppdaterad:
Publicerad:

Den här webbplatsen använder kakor

Vi använder kakor, cookies, för att ge dig en förbättrad upplevelse, sammanställa statistik och för att viss nödvändig funktionalitet ska fungera på webbplatsen.

Läs mer i vår cookiepolicy.